Micael Norberg – I’m not going to tell you it will be okay

Micael Norberg – I’m not going to tell you it will be okay

 

 

2020.10.16 – 2020.11.07

Micael Norberg med utställningen I’m not going to tell you it will be okay

”An emotion is a transformation of the world. When the paths before us become too difficult, or when we cannot see our way, we can no longer put up with such an exacting and difficult world. All ways are barred and nevertheless we must act. So then we try to change the world; that is, to live it as though the relation between things and their potentialities were not governed by deterministic processes but by magic”. – Jean-Paul Sartre, Esquisse d’une théorie des émotions

Allt börjar börjar i en mening. ”l’ennui est contre-révolutionnaire”, att vara uttråkad är kontrarevolutionärt. När Guy Debord skrev den meningen 1962 var den starkt knuten till en marxistisk tanke. Han levde i en turbulent politisk tid och frågan han ställde var , ”vem har råd att vara uttråkad”? både ur ett klassperspektiv men också som en betraktelse av 60-talet och världens tillstånd. Och även idag kan man ställa sig den frågan. Vem har råd att vara uttråkad som världen ser ut?

”l’ennui est contre-révolutionnaire” är för mig denna en kamp att bekämpa tristess och ennuie och att det alltid finns en pågående revolution. Revolutionen kan vara ett politiskt vapen men den utspelar sig också på ett personligt plan. Kan man ens skilja det politiska från det privata, nej jag tror inte det. Det personliga är politiskt. Jag kan antingen kura ihop i fosterställning och ge upp och låta mig ätas upp av tristess och ennuie eller så säger jag till mig själv på skarpen och försöker dansa Bhangra, ensam i en skog. Det är klart att det blir politiskt i en värld där att försöka dansa ensam i en skog eller skriva några rader poesi är en motsatthandling till kravet att vara en god produktiv samhällsmedborgare. Är konsten meningsfull? ja, och den kan agera på olika nivåer och man för sin kamp på olika sätt.

Det finns olika lager och det konstnärliga arbetet blir ett avtäckande.”l’ennui est contrerévolutionnaire” är ett av dessa lager. I den konstnärliga processen finns ett före, under tiden och ett efter. Det är inte statiskt utan förändras över tid och plats. Det är både ett fysiskt som ett mentalt material som formar sig allt eftersom. Det finns en röd tråd men är den röda tråden linjär med en början och ett slut eller är den ett stort trassel? Jag tror inte man kan reda ut det ensam.

På så sätt fortsätter allt, lager efter lager och man skulle kunna tro att denna utställning handlar om mig och det gör det förstås. Det är en startpunkt. Men som allting annat är det ju inte så enkelt. Det är klart att jag finns där. Jag syns på bild, men egentligen är jag bara en utgångspunkt. Ett perspektiv, en vinkel för alla som vill försöka närma sig mig och mina arbeten. Men ”jag” är inte det viktiga, jag är bara en del av alla lager som ett konstverk innehåller.

Så som en del av alla dessa lager har jag också varit svårt sjuk det senaste året. Hela min tillvaro har blivit fysisk och kroppen har gjort sig påmind. Jag är också dödlig. Det finns en tragikomik och en desperation i det jag försöker säga i mina arbeten. Ett förtvivlat försök att trots meningen ”I’m not going to tell you it will be okay” till det yttersta att undvika l’ennui, eftersom den alltid är contrerévolutionnaire. Men jag kommer inte säga att allt kommer att bli okej.

Umeå, september 2020, Micael Norberg

Tack till: Chloé Norberg -Vanhove, Liv Norberg-Vanhove, Gerd Aurell, Ludwig Franzen och alla på Galleri Verkligheten utan er hade detta inte varit möjligt.

 

 


 


 

Konstnären Micael Norberg i Samtal med Per Nilsson. I detta videoklipp ser vi ett samtal mellan Norberg och Nilsson om verket som lyste upp vårt gårdshus i ett rosa sken, vintern 2020.